Utdrag
En av stiftarna och förste stormästaren var August Strindbergs farfar. Många av de första medlemmarna kom från sällskapet Nytta af/och Enighet som sysslade med dramatisk verksamhet, grundat 1805 och upplöst 1815. Enligt ordens första stadgar skulle dess "förnämsta göromål vara att med glada tidsfördrif vid lediga stunder skingra de bekymmer som äro oskiljaktliga från dagens mödor". Detta innebar huvudsakligen teatraliska övningar och i brist på sådana dans.
Sällskapets högsta ämbetsmän var vid grundandet en stormästare, en ordförande, en teaterföreståndare, en skattmästare, en musikdirektör och en sekreterare. Styrelsen kunde till sitt biträda anta en stor ordningsman, en ekonomimästare och en ceremonimästare. Alla av sällskapet, som av naturen ägde någon talang för det teatraliska, var ovillkorligen skyldiga att använda densamma till ordens nöje och ej undandra sig att fullgöra denna skyldighet så ofta därom anmodades av teaterföreståndaren.
Inträdesavgiften var 6 rdr 32 sk. banko för "kavaljer" och 3 rdr 16 sk. banko för ogift dam, utöver vad dekorationen kostade. Sällskapet hade då 4 grader för vardera könet, med olika och ganska granna dekorationer och dessutom skänktes en dyrbar kedja med stjärna åt en inom orden högt ansedd person. De damer som hade sina män i orden betalade endast för dekorationen. Dessutom erlades en årsavgift av 4 rdr banko för herre och 1 rdr banko för fruntimmer. Manlig ledamot skulle ha fyllt 15 år, och kvinnlig 12 år.
"Bland sällskapets kvarlåtenskap finnes äfven ett tal hållet af Lars Johan Hierta, då en ung extraordinarie, hvilken som en son af den nya tiden icke fullt kunde njuta af de gamles naiviteter från förra århundradet. Talet, uppfordadt på en väf, är sju och en half alnar långt och affattadt i en högtrafvande parodisk stil. Det innebär ett upprop till sällskapet att låta måla då varande stormästarens, kammarrådet Grundéns porträtt, såsom förut ägt rum med den då aflidne stormästaren, hvilken hade blifvit afbildad af professor Sandberg. /.../ Hierta skall vid tillfället "hafva lagt rullen på golfvet och gående baklänges uppläst densamma." August Blanche har i sina berättelser gett en kostlig skildring över "En afton i Auroraorden" där det framgår hur mycken pompa och ståt man gjorde för en avliden ledamot, om ock krafterna inte alltid svarade emot viljan.
Aurora uppgick 1835 i Nya Sällskapet, som i sin tur uppgick i Thalia 1836. 1920 beslöts att "morgonrodnad" skulle få ett värdigare innehåll: höja medlemmarna i ideellt avseende utifrån kristen-etisk grundsyn och att idka välgörenhet. Medlemmarna träffas en gång i månaden. På Auroradagen 3 juli är det bal.
Källa: Lundin, C. och Strindberg, A. Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor (facsimile), Gidlunds förlag, Östervåla 1974